sneakapeak

ut eller inte ut, thats the kwuästjion
50 % piffad
50% opiffad

min blogg som inte skulle ta del av mitt privatliv, är nu ett minne blott
ibland är jag lite efterbliven
nä
fel ordval
låst i mig själv (ord för det, tack)
kanske för att jag känner så mycket, av allting
varje gång
att det blir alldeles för mkt för mitt lilla huvud på en och samma gång
det blir trassel
..och så stänger jag av
och blir tom

egentligen vill jag säga så mycket
ibland borde jag kanske låta bli

jag väntar mig ingenting, det har jag aldrig gjort
jag känner bara för att bli av med klumpen jag har i magen
sen får det bära eller brista
för jag vill ingenting
om det inte är 100 % ömsesidigt
det skulle bara vara skönt, från min sida


det känns som att jag kan hantera det mesta i nuläget
för jag vet bättre

jag är bara rädd för att fastna, på riktigt
och att tiden sedan inte visar någonting
nu har jag iaf chans att ta ett steg tillbaka

och sen är jag rädd för att det ska rinna ut i sanden,
det känns som det skulle kunna göra det
jag kanske tröttnar
och det är trist
för det vill jag verkligen inte

jag behöver ingen etikett för det här
verkligen inte
skulle bara vara skönt att veta om det är ömsesidigt



hur som helst, jag kan ta vilket som
men jag tycker om dig